Vad har framtiden i sitt sköte?

Det börjar sakta sjunka in i mitt medvetande; - Jag är mamma!
Det har varit en jobbig omställning, samtidigt som det har varit underbart.
Vid vissa tillfällen har jag ångrat mig gruvligt; -Hur kunde jag vara så dum! Medan vid andra tillfällen har jag tänkt; -Varför har jag inte skaffat barn tidigare.
Tillvaron är full av motsättningar.

Nu börjar jag landa i vardagen och börjar kunna stanna upp och känna efter vem denna nya person är som jag har blivit. Johanna som person, finns hon kvar, eller är jag "bara" mamma nu?

Det börjar "pocka på" innifrån, en kreativ kraft vill fram igen. Jag vill skriva, jag vill bli författare när jag blir stor. Jag vill måla, jag vill bli konstnär när jag blir stor.
Jag ser bilder i mitt medvetande som kommer djupt ner från mitt inre. Jag börjar skapa mig tankar och bilder om min framtid. Jag ser ett hus, jag ser värme. Såklart ser jag en vedspis. Men framför allt så ser jag en kreativ lugn och skön Johanna som delar sitt liv med sin nya familj.
Jag ser en busig och lycklig Isak komma springande som ett yrväder genom rummen, han skrattar tills han kiknar och faller ihop av fnitter-utmattning, precis som hans mamma gjorde som liten.
Jag ser en Tomas som skitig under naglarna kommer in lycklig från att ha påtat runt i sina många trädgårdsland.

Jag börjar försiktigt göra upp en bild av min framtid, så som jag vill att den ska te sig.
Jag väntar med spänning.
-Vad har framtiden i sitt sköte?