Tankarna går innåt.

Tankarna går innåt igen. In i mig själv.

Med tiden har jag lärt mig att tycka om att vara här. Här finns ett lugn som jag aldrig tidigare kännt.

Att vända sig innåt.

Jag vänder mig bort.

Jag ser upp mot himlen och kan se molnen i fantastiska kreationer. En himmel med blått.

I denna ensamhet som jag skapar för mig själv så känner jag hur jag sakta kan vakna igen. Hur jag fyller på mina energiförråd.

Men jag vill inte släppa taget än om det som jag just funnit.

En stilla ensamhet full av rum, full av ro...