Alla små saker i livet som får mig att förstå det fina i livet

Behovet att skriva växer sig större än behovet att sova. Ändå känner jag mig helt slut. Veckan som just passerat har varit en prövning på många sätt. Den har fått mig att öppna mina ögon inför livet, se det som finns och finna lyckan i det lilla ytterligare.

Jag är så tacksam att mitt lilla troll Donna äntligen har fått komma hem igen. Efter att hon rasat ganska fort i vikt så åkte vi in till djursjukhuset med henne. Någonting fel med levern...? Jag började fasa att jag inte skulle få känna hennes underbara kurr vid min sida längre, tårarna kommer. Men nu är hon hemma igen. Hon vill inte äta än, men hon börjar se friskar ut för varje timme som passerar.... Lycka!

Samtidigt är jag sååå tacksam över att Tomas lilla vovve Kasper fortfarande finns med oss. Han utmanade ödet genom att rymma från mitt jobb och ta sig en liten springtur 5 gånger fram och tillbaka över Bergsgatan utan att bli träffad av en bil eller orsaka några katastrofer. För att sedan försvinna.... och först återfinnas två och en halv timme senare flera kilometer bort. Det var länge sedan jag sprang så mycket!! Kan det till råga på allt vara den varmaste dagen i mannaminne samtifigt så blir jag inte förvånad.

Mitt i allt detta så frågade jag min kärlek för en vecka sedan om han vill gifta sig med mig. Han svarade ja!
Efter att ha kännt honom så kort tid så vet jag att det är rätt.
Han är underbar, han får mig att känna mig underbar. Det finns så mycket godhet och kärlek i honom. Jag känner mig i sanning lycklig att få vara vid hans sida. Om ett års tid så kommer jag att vara hans fru, och han min man! *Jag ler, mitt hjärta ler*

En vän Lars ska tillverka våra ringar. Lars är en väldigt speciell man, jag är glad att han vill göra dem till oss. Han har något speciellt, en gåva som han förmedlar via sina stenar. Kanske är det just det som binder oss samman, vår farsination för stenar. Hur många på denna jord kan sitta med en vacker rutil i sin hand och känna verkligheten förändras, hur kristallen tar dig med på äventyr så direkt.

Allt känns så bra, allt faller sig så naturligt. Alla de människor i min närhet nu är jag så lycklig att få vara nära. Min andliga familj börjar samlas runt mig. Min familj, mitt sociala nät som fångar mig ifall jag faller. Jag vet att de finns där för mig, liksom jag finns där för dem. Kärleken är stark och glädjen är stor, att äntligen hitta hem!