Ett år har gått, det nya står på min tröskel!

Idag är det den sista dagen på året. Jag kan känna att jag samlar alla de intryck som jag kännt under året för att knyta ihop detta år.
Denna gång har det varit tungt, så mycket har hänt under året som gått, så mycket bra och så mycket dåligt.

Det är som om minnena kommer tillbaka till mig ett och ett. Vissa tar medan andra ger. Det är som att göra samma resa ännu en gång. Jag känner hur jag kläds av, hur jag står naken inför det nya året. Jag känner mig avskalad. Det finns bara skinn och ben kvar och blodet som pumpas genom mina ådror.

Så vad vill jag då med det nya året? Vem vill jag vara, vad vill jag åstadkomma?

Medan jag sitter här och skriver och dricker min cider så forsar musik från Buddha bar ur mina högtalare. Jag har svårt att sitta still.

En vännina säger att nu måste det hända något i livet annars så kan hon hänga sig meddetsamma. Kanske är det så, det är dags att börja leva mer här och nu. Det har varit svårt den senaste tiden, så många minnen som kommer tillbaka till mig. Jag vill se dem och tacka dem för vad det har att ge och sedan låta dem försvinna igen, dunsta bort eller förvandlas till sand och blåsa bort, ut genom fönstret. De har inget mer att ge mig nu. Jag vill göra plats för det nya!

Inför det nya året. Vad vill jag med det.....
-

Tankar innan jul!

Det växer en ro i mig. I möten med andra människor så kan jag känna att någonting har förändrats. Jag har förändrats.

Livet är en resa som hela tiden händer just nu. I allt det som finns runt oss kan vi lära oss så mycket av.

Jag har tagit mig in i det lilla. En liten men väldigt gemytlig värld. Här kan jag känna att jag räcker till. Jag är inte alls så liten som jag tidigare trodde att jag var. Här känner jag att jag kan växa. Här finns trygghet. Här finns; ligga länge i sängen på morgonen. Här finns två härliga katter och en härlig man vid min sida.

Jag tycker om att blunda. Då stänger jag av de överflöd som jag tycker finns i min värld. Då kan jag fokusera, känna. Sedan när jag är redo så kan jag öppna ögonen. Jag stänger mina ögon för att öppna upp för en ny mångfaceterad värld. Det är skönt. Där är det bara mina värderingar och ingen annans.

Samtidigt som min värld levs i det lilla så blir världen mindre. De människor som rör sig i min närhet blir mycket mer mina medmänniskor. När jag går in i mig själv så finns det plats för så många fler. Rädslor försvinner. Jag kan vara närvarande, jag kan släppa in. Jag behöver inte stänga ute. Det är en sån känsla av frihet och frid. Vetskapen om att vi alla är sammanflätade på något sätt växer. Jag tror att jag snart kan känna det.

Världen, den lilla, växer!

"The springtime of Lovers has come,
that this dust bowl may become a garden;
the proclamation of heaven has come,
that the bird of the soul may rise in flight.
The sea becomes full of pearls,
the salt marsh becomes sweet as kauthar,
the stone becomes a ruby from the mine,
the body becomes wholly soul."

Rumi

lite jul innan jul!

Julen är snart här, knackar på vår dörr. Vad det innebär för andra är jag inte riktigt säker på, men för mig innebär det stress. Jag känner mig helt slut i kroppen. Så idag är jag evigt tacksam att jag är ledig. Från och med nu så kommer tempot att öka.

Så idag har jag sovit länge, pysslat lite med att göra halsband, fikat med en tjej som jag inte känner så mycket, men som jag känner väldigt mycket för. Vissa människor bara dras man till. Jag tror att vi har mycket att ge varandra, våra vägar korsas just nu av en anledning, får se vad som dyker upp i framtiden.

Jag är så trött och har ont i magen, jag måste still mig känner jag, lägga alla måsten åt sidan ett tag, bara vara.

Jag kan redan känna att jag saknar mig själv, jag är väldigt mycket i tanken. Jag vill komma ner i kroppen igen. Nu när jag har lärt mig att vara här så vill jag inte förlora det.

Förra helgen gick jag andra stegen i en kurs i "medial utveckling". Denna gången arbetade vi en del med våra chakran i kombination med eteriska oljor. Dessa dagar är så fantastiska. Jag kan inte säga direkt vad jag lär mig, jag är främst så tacksam för alla fina möten i en väldigt avslappnad miljö. Det är så skönt att ha en grupp som man känner sig så trygg i. Det är som en resa som vi gör tillsammans, en resa in i våra kroppar. Bara jag tänker tillbaka så kan jag känna hur jag sakta far innåt i mig själv, dit där jag kan slappna av och bara vara. Det är som att sjunka in i det varma och trygga där jag kan fånga in ny energi så att jag orkar med morgondagen.

Jag ska nog bara sitta ett tag och vara, sen tänkte jag försöka sprida lite dofter av jul i lägenheten genom att baka lite. Lite jul innan jul tänkte jag att det skulle bli i år. Resten få jag ta efter jul, när jag riktigt kan njuta av det.