Stormen är över

Stormen är över, den nådde sin kulmen igår.

Kvällens mörker tog mig i sin famn och vaggade mig över till den andra sidan.

Jag kan se ljuset nu. Snart är det över!

Jag kan fortfarande känna spår av den i min kropp, men jag finns inte längre i dess våld. Mina muskler slappnar åter av. Jag behöver inte vara på helspänn längre. Faran som lurade är nu borta, för denna stunden.

Ljuset finns därborta, även om jag inte ser det så kan jag känna det, och det är inte illa!

Att skillnaden mellan dalarna och dagarna på berget med myckets solljus kan vara så långt ifrån varandra. Mellan avgrunden och det vackra.....

Livet!

Idag vet jag inte alls hur jag ska börja. För jag vet inte var jag är, eller hur det ska sluta. Jag står mitt i. Det finns så många val. Det finns så många jag, som vill så mycket olika saker. Just nu vet jag inte vad jag ska göra. Jag försöker bara att andas och ta en dag i taget. Det har jag nog lärt mig av livet. Att vänta och se, att vara tålmodig.

Men det är svårt, så svårt. Livet är här och nu. Men det är svårt att stanna här. Det är så lätt att släppa taget och drömma sig bort till andra platser och tider.

Just är det mycket minnen som far igenom mig, åter igen så tvingas jag genomleva saker en gång till. Som vanligt mycket bra, men också mycket som tär på min själ. Kanske är det därför jag just nu är så trött. Jag låter mig själv gå tillbaka, jag låter min energi gå tillbaka till det som inte finns kvar, det som inte kan ge mig någon ny energi. Det gör mig sorgsen. Jag vill ta ett steg in i mig själv och bara gråta.

Jag önskar ibland att jag kunde släppa taget om det som varit, att jag skulle kunna radera det. Och bara se framåt. Det förflutna är bara skuggor. De blir mörkare och mörkare för var dag. Men i detta mörker så har det funnits så mycket vackert. Så mycket kärlek. Så mycket som inte längre finns kvar.

Det finns mycket som jag saknar, mycket som rubbar mig i grunden. Jag vet att allt som har hänt har varit till det bättre, men ibland så önskar jag att jag gjort saker annorlunda. Det har gjort att jag nu helt och hållet står ensam. Samtidigt som jag aldrig haft så många vänner som nu. Jag är ensam, tillsammans med andra...

Trorts detta...
Jag tror att jag mår bättre nu än på väldigt länge. Jag har accepterat att det finns olika årstider och att dessa påverkar oss väldigt mycket. Just nu är det vinter, snart vår. Det är fortfarande tid för vila och tillbakadragande. Fröet är satt i jorden, det gror. Jag har satt mina frön, de ligger nu och slumrar. Jag kan känna att energin håller på att komma tillbaka, sakta men säkert. Våren börjar närma sig. Livet börjar komma tillbaka! Jag hoppas att det sker ganska snart....

Tankar runt måndagens session!

Tankar runt måndagens session.

Det är underbart att möta och bara vara och se vad som vill komma upp till ytan. Det får mig att stanna upp och bli mer medveten om mig själv. Jag har svårt att finna de tillstånd som vi finner tillsammans. Jag ser det som en stor gåva.

Jag är väldigt tacksam för att vi fortfarande kan träffas och mötas på de sätt som vi gör. Jag kan känna mig helt trygg med dig. Jag är inte rädd för saker som kan komma upp, mycket beror på att vi talar samma språk, det som jag säger till dig är inte konstiga för dig. Du tittar inte konstigt på mig, utan du ser mig bara växa. Du lockar fram saker i mig som jag annars skulle ha svårt att få fram. Du får mig att våga möta det. Jag vet att jag borde försöka vara mer stilla och låta saker komma mer när jag är själv. I mötet med dig gör det mig mer medveten, om att det finns så mycket mer innuti. Allt jag behöver göra är att sluta mina ögon.

Jag hoppas att vi kan hitta en balans, en gemensam plattform att stå på. Jag tror att vi båda kan lära mycket av varandra. Det är också en gåva att få dela erfarenheter och byta kunskaper i en miljö som är så trygg.

Jag förstår din längtan. Jag hoppas att du kan se bortom den. Jag skulle önska att jag inte påverkade dig så mycket. Men just nu finns det inte så mycket jag kan göra, mer än att lyssna och försöka möta dig.

Jag vill forstätta att träffas dessa dagar.