Mina två sidor! Mina två katter!

"A disruption of energy serves to bring more clarity. Bless it."

Jag har blivit varskodd om att bara en av mina sidor på min blogg får komma fram. Jag har inte funderat så mycket på det själv, men de som bara känner mig genom att läsa de som jag skriver skulle aldrig kunna tro att det finns en annan sida av mig som är så olik denna.

Mina två katter visar detta ganska bra, så låt mig få presentera; Cherokie


Denna varelse gömd i en väldigt vacker kattkropp är mitt lilla hjärta. Att se in i hennes ögon är som att se in i en annan värld där det finns en värld av vishet. Denna vackra dam är mycket medveten om sin skönhet. Hon är smidig och njuter av varje stund av kel och mys som hon kan erövra. Att sova på min huvudkudde bredvid mig ser hon som en självklarhet.

Donna däremot;

är tjejen med energi. Man kan se henne smyga fram i lägenheten med ögonen lysande av bus. Hon älskar att hitta på hyss. Att busa är det som hon lever för. Att komma med små kärleksbett på morgonen på mattes ben är underbart tycker Donna. Att leva med Donna är att alltid ha något att göra, inte en stund är tråkig när detta lilla underbara odjur sätter igång med sina små äventyr.

Jag är precis så. Ena delen av mig är djup som en ocean. Här finns känslor och tankar som har funnit i evigheters evighet. Här finns en vilja att veta allt och känna allt och uppleva allt. Jag har mitt skrivande som en ventil för att kunna överleva i den här världen. När det rör sig för mycket innuti så måste jag skriva av mig.
Den andra delen är en busig del. Detta är delen av mig som har så otroligt svårt att sitta still. Detta är den impulsiva delen, den drivande delen, den aktiva delen.

Allt detta är det som är Jag. Mina två delar är så olika att de ibland har svårt att leva ihop, haha!!
Men i båda delarna finns en otrolig kärlek till livet, samt en väldig nyfikenhet. Nyfikenhet på hur världen fungerar och hur jag kan röra mig i den.

Johanna

Min trygga hamn

jag känner mig svag i kroppen, huvudet är tungt. Det kliar i halsen. Samtidigt som jag är varm så fryser jag. Gud va orättvist säger jag och tycker lite synd om mig själv. Men är det egentligen synd om mig, om jag tänker efter....

Jag har just kommit hem ifrån en annan del av Malmö. En del som jag inte sett på länge. En del av staden som jag inte tror att alla vet finns.
Att fara igenom denna del är som att säga farväl till sverige och entra ett helt nytt land. Det som avsöjar att det fortfarande är i mitt hemland jag befinner mig i är att det doftar sommar och syren, att det i magen finns en känsla av att jag befinner mig hemma.

Vi passerar ett bostadområde. Vi känner båda skillnaden. I en lägenhet så är ett fönster sönderslaget. Det ligger skräp överallt på gatorna. Ännu fler fönster som är sönder. Allt känns gammalt och skitigt. Undrar varför ingen bryr sig om dessa lägenheter och detta område.
För att ingen bryr sig om dessa människor....

Jag blir så illa berörd. Ska det vara såhär. I det Sverige som jag tror att jag bor i så ska alla behandlas lika. Om någon har sönder mitt fönster så ska min hyresvärd ordna det så fort han bara kan.

Det finns säkert en massa fakta som jag inte känner till. Jag vet bara hur viktigt det är för mig att ha mitt trygga hem att falla tillbaka i. Efter en hel dag på jobbet så är det skönt att komma hem till sin trygga vrå och bara slappna av. Känna värmen och tryggheten. Det är en av de viktigaste sakerna för att jag ska kunna slappna av och fungera normalt i tillvaron.
Även om jag flyttar ofta så är mitt hem det ställe som fungerar som min trygga hamn.

Dramatisk himmel, jag är full av förundran!

En dag kommer och går, hela livet passerar. Allt som händer, tar vi oss någonsin tid att känna efter.

Kanske är det så att jag känner efter för mycket? I varje stund, istället för att bara följa med, se vart resan tar mig...
Är jag rädd för att göra fel? Vad är mina mål i livet?

Just nu har jag en massa illusioner (konstigt, det var inte alls det ord som jag skulle skriva, men det tvingade sig på mig??) visioner om hur jag kan leva ett bra liv. Det är idéer som jag gått runt med under lång tid, men det är först nu som det verkar vara möjliga att genomföra.

För ett tag sedan så valde jag att släppa alla mina gamla värderingar för att ompröva dem, för att se om de fortfarande var jag, eller om de bara följde med av gammal vana. Detta gör att jag nu ofta kan känna mig vilsen. Den grund jag förut hade att stå på var inte tillräckligt stabil. Jag var tvungen att rasera den för att kunna bygga nytt.

Nu står jag här mitt i livet. Jag tar en dag i taget. Jag trevar mig fram lite grann, känner efter.
Allt det gammla som bara fanns där utan att fylla någon funktion är nu borta. Det är spännande men samtidigt skrämmande.

När det liv jag hade satt upp för mig raserades så följde mycket annat med. Detta är reaktionen. Jag har gjort mina val, detta är vad som följer...

Det är så mycket jag vill prata med dig om, få förklarat, förstå.

Dags att ta ett djupt andetag!

Världen rör sig i en väldig fart, hur ska jag hinna med?
Jag måste ta ett djupt andetag, jag måste hinna landa. Jag måste få låta min själ få tid att känna sig hemma. Jag måste få känna mig hemma.

Jag känner att det finns tårar som vill fram, tårar och trötthet. Jag har varit så levande och pigg i flera dagar. Nu måste jag retirera och hinna ikapp. Men jag är lycklig innuti. Jag lever ett underbart liv. Jag måste bara dra mig tillbaka för att kunna uppskatta allt det underbara.

Underbar musik fyller mitt hem. Donna spinner så fint, efter att ha bitit mig lite kärleksfullt i benet. Mitt lilla bustroll.

Tomas.
Jag är glad att du har landat i mitt liv, i allt det som är jag. Jag känner att vi har en fantastisk resa framför oss.
Jag vill lära känna dig och den du är. Just nu är du som en gåta som jag bara vill kasta mig över för att lösa. Jag måste lägga band på mig.

Det växer något i mig,
det som kallas kärlek!

Till minne av en kärlek

En känsla växer sig stor. Stor i en liten kropp.
jag har lämnat dig för alltid. Jag kan inte lura mig själv längre att tro att det vi hade är mer än bara minnen.
Du kommer alltid att finnas i mitt hjärta. Jag kommer alltid att älska dig. Men jag har hittat någon annan att älska och dela mitt liv med.

Att våga släppa taget har inte varit lätt. Jag gråter när jag ser dig, jag gråter för allt det som vi hade och det som vi aldrig kommer att få tillbaka. Samtidigt så fylls mitt hjärta av kärlek. Jag vill att du ska få ett bra liv. Att du ska få uppleva all den kärlek som du förtjänar. Jag vet att du nu känner att ingen kommer att älska och få dig att känna det som jag lockade fram i dig. Du måste bara läka. Ditt hjärta måste få läka. Sedan så kommer en ny kärlek att komma in i ditt liv. En underbar kärlek...

Du har varit mitt allt i så många år. Nu hoppas jag att du kan stanna som en underbar vän. jag vill inte att du ska förvandlas till ett minne.
Jag vill inte förlora dig helt.

Rabarberpaj!

Mitt hjärta vilar, finner ro i sig själv.
Jag vill vara sann mot mig själv och min omgivning.

Det har varit en underbar helg. I fredags så samlade jag vänner runt mig. Att känna vårmen från vänner och sina kära är en slags lycka som jag mer och mer börjar inse. Jag ska försöka ta tillvara på och skapa fler sådana stunder.
Hur man än kan tycka att man behöver det eller det så är det de enkla tingen i livet som räknas. Att vara älskad och kunna älska tillbaka.

Kärlek!

Lycka!

Än en gång har jag börjat att läsa en av Paulo Coelho`s böcker. Denna gång är det Zahiren som lockar mig att vända sida efter sida.

Hans böcker får mig att tänka, får mig att reflektera på ett sådant sätt som jag älskar. Tack Paulo för din förmåga att öppna digsjälv så att jag kan gå djupare in i mig själv.

Det som snurrar i mitt huvud just nu är lycka. Vad är det som får oss att känna lycka? Är jag lycklig där jag är just nu?
Jag tror att jag ser på livet och lycka just nu ungefär såhär;

Om jag följer mitt hjärta dit det tar mig så går jag min väg, och sålänge det känns bra och som om att det inte finns för mycket motstånd i min väg så är jag på rätt väg.
Om jag gör det som jag vill och hela tiden pressar mig själv att vara sann mot mig själv och min omgivning. Om jag hjälper mina nära och kära på bästa sätt så att de mår bra. Om jag lyckas vara medmänniska framförallt. Om jag vågar göra det som jag egentligen inte vågar göra.
Om jag lyckas med allt detta så känner jag att jag lever fullt ut, då gör jag saker som jag inte behöver ångra. Då lever jag ut min fulla potential. DÅ- då kan jag anse mig själv vara lycklig fullt ut. Då lever jag min dröm.

Just nu så ler livet mot mig! Sommmaren närmar sig med stormsteg. Och med den kärleken.

Just idag är livet underbart! Just idag ler mitt hjärta av lycka!

Vår och allt vad det innebär!

Löven lyser gröna på träden. Våren väcker allt till liv.

Jag tar ett djupt andetag och inser att min allergi också har vaknat till liv. Snyft.

*Kliar mig försiktig i ögat. Kanske är det så att de ser ännu grönare ut nu, i kontrast med det röda!*

Kärlek

Ge mig det jag inte själv kan ge mig och jag kommer att ge dig allt jag kan för att ditt liv ska bli underbart.
Samtidigt som jag lever för dig så lever jag för mig. För mig och mina intressen.
Det finns så mycket att brinna för.

Jag har en vision om en bättre värld, jag tror att vi kan skapa den tillsammans. Kärlek föder kärlek. Jag föder dig, du föder mig. I eonder har det varit så. Ett tag har vi slummrat för att nu pånytt födas igen. I denna underbara värld. Jag tror att vi tillsammans kan få den att åter grönska. Jag tror att våra hjärtan kan föda så mycket kärlek och glädje att ni inte kan motstå den.

Kärlek är en gåva som vill ges, eller måste ges. Den kan inte behållas. Den kommer till dig, du njuter av den och tar den till dig djupt i ditt hjärta. Sen ger du den vidare till nästa och nästa..... Utan att blinka kommer den pånytt igen. Allt du behöver göra är att öppna dina armar och be om att få. KÄRLEK

Jag öppnar mina armar och blundar och ber!!!

Tisdag, fast måndag!

Tisdag, fast måndag!

Jag har haft både en undebar helg och en helt faslig helg. Den började bra, gick över till riktigt otäck för att sedan bli riktigt bra igen. Att livet kan gå i sådana vågor, att känslor kan komma och gå så mycket?

Nu har jag landat, puh, och vattensängen är installerad (det tog bara 3 dagar)!

Tisdag fast måndag....
Dags att gå till jobb....